Jag har fått möjligheten att leda projekt som samlar konstnärer vid temautställningar. Två stora projekt har varit dels ett med Indiens Daliter i fokus "Voice for the Voiceless" och ett annat med sverigefinskt tema "Transit" när Finland fyllde 100 år.

​

Voice for the Voiceless

Voice for the Voiceless – en serie med utställningar

 

Under året 2008  fick jag i min hand en bok ”Expressions of pain” som handlade om ett konstprojekt utfört i Indien med bilder och text som tog tag i mitt hjärta. Den handlade om Daliter, de f.d kastlösa i Indien och om deras konst. Jag blev djupt berörd av det faktum att de kastlösa inte har plats med sina kulturella uttryck i Indiskt kulturliv , då de anses fortfarande som mindervärda, tom. smutsiga av de andra i samhällets om tillhör kastsystemet. För det är så att de kastlösa är verkligen utanför det heliga system som i Hinduismen bildar samhällskroppen. Ny tid är dock på väg och flera Daliter har hittat kulturell uttryckskraft genom sin musik, särskilt trumspelandet och dansen, då denna grupp har alltid haft uppgiften att dansa och spela på tex. begravningar. Döda kroppar anses smutsiga och då passar det bra att lämpa alla uppgifter i samhället som har med smuts att göra på Daliter…dessa är ju redan orena ur enligt denna hinduiska tankemodell. Visuell kultur i form av bilder har inte funnits bland Daliter på samma sätt. Visserligen i form av väggmålningar i byar, men inte som gallerikonst för köpande konstsamlare eller för att pryda hemmen.

​

Den nya insikten om Daliternas situation inspirerade min man att forska i deras kultur genom en magisteruppsats och mig till att anordna en konstutställning med Dalit konst. Genom International Dalit Solidarity (www.idsn.se) rörelse fick jag möjlighet att använda Savi Sawarkars 40 konstverk i grafik , som just berör Daliters utsatthet och vrede över förtrycket. Då fanns det i Sverige även en avdelning för IDSN ,IDSN-Sweden , och jag fick kontakt genom dem med en indisk ung Dalitkonstnär, Preetam Casimir, som anslöt sig till utställningen. P.K Mahanandia visade också målningar, han  som blivit världskänd med sin kärlekshistoria ” Den osannolika berättelsen om indiern som reste med cyklade till kärleken till Sverige” (P. J Andersson som författare). P.K själv har växt upp i Indien som Dalit. Dessutom visade vi dokumentär fotografier av den danske fotografen Jakob Carlsen. Han har även skrivit gett ut sina fotografier som bok ”Outcast”, som har blivit prisbelönt. Till utställningen letade jag kvinnliga konstnärer med Dalit bakgrund, vilket visade sig vara en väldigt svår uppgift. För att ändå få med något av den konsten som kvinnor gör i indiska byar visade vi verk av Swetapadma Mohapatra, en kvinna som dokumenterade och utförde Chita art, ett slags väggmålningar som pryder husväggar vid ceremoniella tillfällen.

​

Utställningen invigdes av Doktor i Sociologi, Eva- Maria Hardtmann  med tal i Väsby Konsthall 30/8 2014. Utställningen blev välbesökt och har sedan visats i mindre format även på Sigtuna Kulturgård 2015 och vid litteraturfestivalen 2016 augusti på Sigtunastiftelsen, då också med programinslag med Dalitpoesi.